En glad fredag.

Började dagen med en liten joggingtur, 4 km blev det. Sen gick jag ut med Elliot en stund, njöt av solens varma strålar. För tillfället sover Tottisen och jag slösurfar, slöstädar och ser framemot kvällens sleep-over med de bästa. Det ska mysas i hundrasjutti. Ätas gott, drickas gott. Småkidsen får leka, de större kidsen får prata om smink och killar och vi tanter får dricka lite rödtjut och förbättra världen.

Ja hoho. Vad säger man? Några år sen det här.

Om arbetslösheten

Även om jag känner mig ytterst obekväm med arbetslösheten så har den ändå massa fina sidor. Och helt arbetslös är jag ju inte heller (tackolov!), jag har ju mitt inhopp och mina studier som håller mig igång.

Nåväl. Till de goda sidorna. Jag har blivit en bättre mamma. Lugnare, mer engagerad och har helt enkelt mera ork till mina barn. Jag har blivit mycket snällare mot mig själv. Motionerar regelbundet, äter bra. Jag har ork. Och tid. Jag får nästan lite ångest när jag tänker på hur mycket jag missat med Elliot när jag jobbat som en galning. Nå, jag tar igen det nu. Jag hoppas att jag bara är utan jobb en liten tid men under den här tiden tänker jag fanimej njuta som en galning. Jag tycker att jag är värd det helt enkelt. Jag tänker ägna mer tid åt mina barn, vara närvarande, leva i nuet, lyssna. Vi ska pyssla, gå ut i skogen, uppleva våren och försommaren... Jag ser framemot det. Jag såg  hur fascinerad Elliot blev igår när vi var ute i skogen på vår bakgård, då jag berättade om myrorna som låg och sov. Mera sånt. Upptäcksfärder. Picknic-korgar. Varm choklad och kakor.

Ja och sen så ska jag jogga av brinnkära livet! Fast först ska jag njuta av vad isen har att erbjuda, herremintiiid så vackert det var igår! Det kändes som att jag var ute och skidade med världen som enda sällskap. Det var jag och världen, jag skidade och världen var bara underbar.

Fotat från isen, spökhuset!

Det gäller att ha tungan rätt i mun.

Experiment groddar på gång.

Helt underbart.

TGIT

Thank God it´s Tuesday.

Gårdagen var något av ett fiasko, det är nog längesedan jag avskytt en dag så mycket som jag gjorde igår. Det blev liksom bara fel, ända från början. Inte ens springturen var bra. Nåväl, såna dagar behövs väl också, så att man nu inte skall råka gå runt och tro att man har det bra HELA tiden. Det måste ju finnas lite smolk i bägaren också.

Bäst just nu:

Att Elliot börjar bli frisk.

Sämst just nu:

Byråkrati.

Vissa har det bra precis hela tiden!

Jag i mitt rätta element.

Denna söndag

Vakade med hostande Elliot hela natten. Han hostade, hostade och hostade. Snorade. Vaknade. Sa mittiallt "ja hetäl Gablilel" (hans andranamn är Gabriel). Vi beredde oss på en dag inomhus och mitt springhjärta grät lite. Perfekt väder och massa pirr i kroppen, VILL UT O SPRINGA. Och vet ni, det fick jag tillslut. Världens bästa svärmor kom över, vi stekte lite plättar, Elliot åt pyttelite, somnade sen och jag fick ge mig ut. Så.Himla.Skönt. Mycket tacksam. Sex kilometrar blev det. Jag springer inte hårt, men jag springer! Hur är det, ni som är vana springare, vilken takt håller ni?

Nu är jag värd lite mera plätts.

Mitt påskexperiment. Bjussar på slutresultatsbild sedan. Kanske.

Ni vana springare, på vilken nivå ligger jag nu? Är jag superlångsam eller medel? 7.30 var tydligen medelhastigheten och maxhastigheten något på 10. Jag har på känn att jag springer rätt sakta. Men det går framåt iallafall :)

Ha det gott!

6 km:s springtur. Kaffe på stan med bästa vän. Strosande. Tacos. Kaffe. Blogg. Sjukt barn.

Såhär kan det se ut hos oss

Ni kanske undrar vad det här är? Det här är Fredriks loppis-fynd. ( Förutom den lilla glaselefanten som är arvegods av hans morfar) Han köper nästan aldrig något till hemmet, eller ens har en åsikt. Men sånahär går han igång på och jag låter honom hållas i och med att jag får fria händer med resten.

Någonstans på bilden finns en sjuk liten herreman och ett annat däggdjur.

Vilket rum är det här månne?

Intellektuella hörnan.... :)

I det här rummet brukar jag och min sambo sova. Nu råkade det vara bäddat!

Å så Lina!

Lina måste ju också få ett inlägg! Min andra goa, fina lillasyster. Gudmor åt Elliot. Ställer alltid upp. Sötaste systra mi!

Lina & Elin

Dagen kom.

Igår fick jag äntligen träffa min halvsyster. Det var tjugotre år sedan senast. Då var hon två år. Jag tolv. Av olyckliga orsaker blev det så att vi aldrig fick någon kontakt. Jag var så himla ledsen, ni kan inte förstå. Har gråtit som en galning, halva dagboken är fullklottrad av min saknad efter lillasyster. Jag hade levt som ensambarn i tio år när hon kom till världen och var omåttligt stolt över att få bli storasyster. När jag var omkring tjugo tog jag mod till mig och skrev ett brev till henne. Vi fick någon kontakt, växlade något brev tror jag, men träffades inte. Under åren har vi haft sporadisk kontakt och i och med facebook blev det mer ofta. Steget till att träffas har väl kanske varit lite stort, vi fick aldrig till det. Men igår!! Igår fick jag se henne och mitt hjärta blev alldeles varmt. Min lillasyster! Vi har så mycket att prata om, så många år som gått förbi. På grund av orsaker som vi inte kunnat rå på så har vi varit åtskilda och det är så himla synd. Men det är ju aldrig försent och nu ser jag framemot att få lära känna henne. Min syster, som verkar så himla go och rar.

Ser man inte hur lycklig jag är?

å så en lördag och söndag på det!

Helgen har varit lugn och gemytlig. Fredagen spenderades hemma i allsköns ro. Hade som bekant inbillningsmagsjukan och kunde inte få ner ett glas vitt fast jag så gärna ville. Lördagen börjades med barnens dag i Tjöck, helt suveränt. Mer sånt. Barnen hoppade i hoppslottet, målade, pysslade, byggde lego, metade, sprang och sprang och sprang, föll ibland, upp igen, tjoade, tjimmade, åt korv och våfflor. Efter det for jag och Ellimannen hem och vilade i två timmar medan pappsen for iväg på bad och vinterbad. Sen kom en av dagens bästa stunder: springturen. Hade flow igår också. Det var så himla skönt. Efter det blev det umgänge med grannskapet, killarna gjorde ljuvlig pizza, jag fick ner både en stor bit pizza och ett glas rött. Kvällen avslutades med mello-final där vi betygsatte låtarna. Jag hejade på Ulrik, Robin och Lars. Louise på stark fjärde plats. 

Så att sån helg här. Pilderna vassegood:

Vänner

Ja, vad säger man. Nöjd-Gunnar. Uppdaterar med sports-tracker på facebook. Säkert irriterande för många. Men jag är STOLT! Efter 34 år som soffpotatis springer jag nu längre sträckor utan att dö. Det är stort för mig! Otroligt stort.

Nöjd Barnens dag-besökare. Heja Tjöck-Påskmark UF, mera sånt här, vi är  trogna besökare!

... å så var det fredag.

IGEN. Ledig fredag. Igen. Lediga helger är en lyxvara som jag varmt tar hand om. Har man inget annat att lyxa till det med så kan man alltid tänka att själva ledigheten är lyx.

Igår var vi med svärmor till Vasa, jag och Elliot hade tänkt besöka en lekpark medan hon uträttade ett ärende. Det gick inte så bra. Därför att 1) Vagnen gick inte att montera ihop 2) Vi hittade ingen lekpark. Ja, vi hittade ingen lekpark för jag orkade inte bära på Elliot så pass länge. Men till nästa gång, kan någon tipsa om Vasas bästa lekpark? Får inte vara svårt att hitta för lantlollan! Måste gå att köra enkelt dit. Tack!

Istället for vi till ABC och rutschade. Roligt även det, tyckte lille herrn. Sen blev det SUVI-kirppis, och ojojojojojoj vad där fanns grejer. Jag vill dit igen. Utan barn och med tjockare plånbok. Sen for vi hemåt. På "vårt" ABC började lille herrn spy. Hur fräscht som helst. Sen gick resten av kvällen i magsjukans tecken. Sedan första spyan har jag också mått illa. Slår aldrig fel det där. Inbillningssjukan. (Ja, vi får väl se hur pass inbillning det är förresten!)

Idag har jag börjat dagen med en riktigt jäkla härlig springtur, ca 5 km. Idag hade jag flow, fasiken vad det var skönt.

Ja he va väl he.

Någon timme före spykalaset.

Katterna

De ville vara med och busa i skogen idag.

Känna på Livet.

Längesen sist, hej. Är det någon som läser?

Vad har hänt? Jag har fått känna på hur det är att vara totalt avslappnad. Jag har fått uppleva en givande och lugn arbetsplats. Jag har fått tillbringa massa tid med familjen. Jag har varit lugnare. Jag har varit lite rastlös men tack vare att jag fått jobba lite emellanåt så har det gått riktigt bra. Nästa vecka får jag både jobba och sitta på skolbänken. Vilken lycka!

Det är lite svårt för mig att vänja mig vid det här tempot. Jag är van med ett litet annat tempo. Lite andra krav på mig själv. (De kraven jag så envist hållit fast vid) Först nu när jag fått tid att fundera och reflektera så har jag insett vilka otroliga krav jag ställt på mig själv och min kropp och knopp. Att försöka att inte vara fröken Duktig Hela Tiden är inte det lättaste. Men jag gör mitt bästa. Försöker ta hand om mig själv, familjen, huset. Det är så längesen sist jag haft ORK med allt det här, det känns helt fantastiskt. De lediga dagar jag har fyller jag med lugn städning (läs, röjning i skåp och dylikt som fått stå och hopa sig under ett år), lek, ganska lite dator, joggingturer (just gotta love that), ganska mycket kreativitet (har hunnit möblera, fundera och har massa idéer). Flow helt enkelt. Nu krävs det "bara" en hel del pengar så kan jag ta itu med trädgården i vår... Höhö. Ja, det är ju det som är baksidan med att inte ha ett fast jobb. Da money. Men men, man kan inte få allt och man ska vara tacksam över det man får gratis här i livet. Vilket är MASSOR. Kvalitetstid. Värt massa.

Så lite bilder på det.

På min 35:e födis

Träd är så vackra! Det här är taget mitt ute i ingenstans under en löptur. :)